Nytt jobb

Som om jag inte har nog med saker att göra har jag nu också skaffat mig ett nytt jobb. Anledningen till detta är att jag så småningom ska kunna jobba lite mindre på mitt ordinarie jobb, ha mer jobbtid som jag själv bestämmer över och på så sätt får mer tid till våra barn. Vad är det då jag ska göra? Tanken är att jag ska sälja barnkläder via hemförsäljning. Tråkigt kan man tänka och dåligt betalt men faktum är att det är inget av det vad jag har förstått. Jag hoppas bara att jag har gjort ett korrekt val. Dock kommer jag behöva boka in fem träffar innan 20 juni så snälla ni som läser min blogg, någon som kan förbarma sig över en rookie och ha en liten träff hemma hos sig?!

och jag sökte...och blev plötsligt säljare...

Jag tänker ha ett par träffar här hemma också så självklart är man välkommen hit på en titt och naturligtvis gott fika!

Nu har jag gjort tillräckligt mycket reklam för den här gången och jag ber er ha överseende med att jag bombarderar er med mail angående detta men jag kan utan problem ta ett nej och det är ju absolut inget köptvång!

För övrigt har jag och Vilde Vide varit hos tandläkaren idag. Det var väl lite bortkastad tid eftersom Vide vägrade visa tänderna för tandsköterskan! Vi har också varit och ätit tårta och druckit bubbel (ja, bara jag såklart) hos en god vän som fyller år. Som pricken över i för Vide så tog vi bussen hem, det är lycka!

Imorgon blir det glitter och glamour för hela slanten! Vi ska nämligen på 40-årsskiva med ca 100 gäster som går helt i glitter och glamour-temat!

Nu väntar sängen för imorgon bitti ska jag träffa bästaste C som jag längtat så efter!

Tjiing!

Skenet bedrar...

Ibland undrar jag om jag kanske fick Vide för mina synders skull (Det här skriver jag naturligtvis med glimten i ögat för det finns ju inget i världen som gör mig så lycklig som hans närvaro.).

Idag när vi hämtade honom på dagis frågade jag som vanligt, som vi mammor gör, om Vide hade varit snäll och uppfört sig bra. Jo, han hade varit snäll svarade en av fröknarna lite tvekande varpå min man fyllde på med, ja, ganska i alla fall. Då kom det fram att han varit väldigt uppspelt hela dagen men dock vid glatt mod. David sa sen till Vide innan han gav sig iväg till jobbet att i kväll kommer du driva dina mamma till vansinne och han kunde inte haft mer rätt!

Kvällen till ära visade Vide återigen sitt släktskap med Lindgrenx2:s figurer Vilda Bebin och Emil. Följande hyss har mamman ikväll råkat ut för (förutom det gamla vanliga, plocka om i skåpen, nalla mat i kylskåpet och gömma undan saker):

• Snurrat upp och ryckt bort uppläggningen på gardinerna som han har i sitt rum
• Druckit stora delar av pannkakssmeten (hoppas dock slippa magåkommor inatt)
• Torkat av sina kladdiga fingarar och syltprydda mun på den rena tvätten (som hänger i vardagsrummet pga vattenskadan) så ca 5 plagg måste tvättas om.
• Smetat en halv Idomintub på tv:n och även sig själv.
• Och som grädden på moset hittade han ett ställe där han kunde dra i tapeten i vår relativt nytapetserade hall! Som tur var så gick den inte sönder men en stor bit släppte från väggen!

Efter detta tyckte jag att det var hög tid att lägga den lille vilden! Nu har han sovit några timmar och när man nu tittar på honom ser han minst sagt änglalik ut med sina blonda lockar som vilar på kudden.

Skenet bedrar....

En Idominklädd TV och en nerkladdad Vilde, nej jag menar Vide!

Tjiing!

Några dagar i april (i bilder)

Älsklingarna en dag i april.

Det är viktigt att vara cool när man bakar!

Almas och min bullskörd en dag i april.

Vide på skogspromenad

Alma var också med i skogen!

I'm back!

Nu äntligen ska jag ta mig tid till att skriva några rader här på bloggen. Jag borde gjort det för längesen för det är ju trots allt skönt att skriva av sig lite. Jag har dock varit så otroligt trött på sistone och har haft nog med att få ihop vardagslogistiken. David och jag har näst intill obefintlig tid tillsammans och jobb och plugg tar musten ur en sliten småbarnsmamma.

Energin både tas och ges från barnen. Vide är i en underbar ålder jsut nu. Han pratar äntligen så åtminstone vi i familjen förstår. Han är fortfarande glad och pigg och alldeles full med bus och hyss. Dagen till ära har han hällt ut en halv flaska med duschcream på några böcker i bokhyllan. När han blev påkommen försökte han berätta något kul för sin mamma, liksom för att prata om något annat. När han sen såg att mamman fortfarande var arg sa han; "Dide hämta papper", varpå han försvinner ut i köket, klättrar upp på bänken och hämtar en bit hushållspapper som han sedan kommer med för att torka upp efter sig! Vad  ska man säga? Han är ju i alla fall villig att ta konsekvenserna för sina handlingar!

Alma har varit på ett strålande humör sen hon kom hem i måndags. Vi ser knappt skymten av henne. Hon är mest ute och leker med alla nyfunna vänner som hittat ut så fort våren kom, underbart!

Igår var jag och klippte mig. Det var en elevklippning (eftersom jag alltid kommer på att jag vill klippa mig när det verkligen är kris och då får man ta det som finns). Eleven var duktig och det kostade mig löjligt lite. Jag tyckte dock att färgen var så urtvättad och fick för mig att bleka några blonda slingor eftersom jag hade ett paket hemma...Det skulle jag aldrig gjort! Jag ser verkligen förfärlig ut i huvudet nu! Suck! Jag som redan innan trodde jag vunnit OS-medalj i vinterglåmighet och lägga-på-sig-massa-kilon kategorin. Hur som helst är jag alltså om möjligt nu ännu fulare än innan! Tur att man inte är fåfäng!

Någon som vet hur det blir om jag tonar håret?!

Äntligen!

Tänk vad tiden går. Dagarna bara rusar iväg och jag står kvar och tittar på. Jag kan inte förstå att vi är inne i mitten av mars redan. Börjar oroa mig lite för hur jag ska hinna allt innan terminen är slut men så är det alltid när man börjar sumera tiden som gått.

Jag har under de senaste veckorna haft många funderingar om min yrkesbanas vara eller icke vara. Jag önskar varje morgon när jag vaknar att jag ska hitta gnistan igen men den lyser fortfarande med sin frånvaro. Imorse kändes det inte direkt uppiggande heller, att vakna upp till ett snötäcke. Våren dröjer ytterligare en tid har jag förstått. Högarna av arbete växer och växer och det mesta av min tid går åt till att springa på möten. Väl hemma tar jag hand om barnen och någonstans i all vardagsstress ska man försöka hinna tvätt och städning också.  Som grädde på moset är jag extremt trött. Det till trots att solen faktiskt lagt sitt sken över oss i flera dagar.

Förra veckan köpte jag ett träningskort och gick på mitt första pass på mycket länge ( då menar jag MYCKET länge)! Det var väldigt kul men en riktig nära-döden-upplevelse! Jag har naturligtvis någon sorts ambition med mitt träningskort  men det har varit otroligt svårt att få till det och komma iväg. Nu hoppas jag att jag hinner träna på fredag och eventuellt söndag.

Kursen rullar också på och jag har gjort mitt andra seminarium i Uppsala. Kursen är fantastiskt bra  och litteraturen mestadels lika så. Vi har läst en del provokativ litteratur men den ger också stort utrymme för eftertanke och diskussion. Det är också ett stort plus att få umgås med vuxna och kompetenta människor.

Ett nytt symöte gick av stapeln igår. Mycket trevligt med lite handarbete och mycket prat och fika. Precis som det ska!

Nu väntar duschen sen ska jag gå och knyta mig. Min son har i några nätter nu envisnat med att vakna kring 3.30-4.00 för att komma och lägga sig och diskutera livets små trivaliteter med sin mamma. Själv somnar han efter en stund men mamman ligger stilla kvar och önskar inget annat än att få somna om!

Tjiing!

Sliten!

Onsdag 3/3.

Väcktes av en morgonpigg Vide strax innan klockan skulle ringa 6.30. Väckte därefter både Alma och David eftersom jag själv var tvungen att duscha. Med tanke på att vilde Vide var i farten vågade jag inte lämna honom obevakad så mannen fick ta hand om busisen. Efter diverse morgonbestyr slängde jag i mig lite frukost, tog med mig Alma för att ge mig av på dagens uppdrag (Vide och David stannade hemma idag som en liten extra vilodag innan Vide går tillbaka till dagis). Väl vid garaget insåg jag att jag glömt både garagenycklarna och bilnycklarna. Det var bara att vända om och hämta dem. Nästa utmaning vara att få upp garageporten som kärvat några dagar nu. Jag försökte på allehanda sätt och började så smått känna stressen komma krypande då tiden började bli knapp. Det blev att ringa David och be honom klä på sig för att komma och hjälpa till. Jag fick ta ännu en tur tillbaka för att passa lillprinsen under tiden David trollade för att få upp porten. Vide, som nog är väldigt sugen på att få gå till dagis igen, satte på sig skor och mössa (iklädd endast pyjamas) och skulle prompt följa med sin mamma. Strax därefter var bilen framkörd och Alma och jag kunde påbörja vår färd.

Efter att ha lämnat Alma på skolan, anlände jag till jobbet ca 8.10. Jag hann göra en snabbkoll av mailen sen iväg på lektion. Averkade tre letioner på raken, satte mig i bilen, åkte iväg och handlade till eftermiddagens konferens. Detta gjorde jag naturligtvis på lunchen (här sköter vi vårt jobb). Anlände till jobbet igen 10 minuter innan sista letionen. Genomförde lektionen för att sedan bege mig till en annan skola för en överlämnandekonferens. Därifrån åkte jag och hämtade Alma. Tillsammans åkte vi hem för att hämta upp David och Vide. Därefter blev jag tillbakaskjutsad till jobbet där jag först gick på svenskkonferens och därefter på arbetslagskonferens.

16.30 blev jag hämtad av man och barn. Mannen hoppade av vid jobbet och jag tog med barnen hem. Lunchen bestod av en muffins på väg från affären och som ett brev på posten kom huvudvärken smygandes. Väl hemma fick jag i mig en migräntablett som stoppade upp det mesta av huvudvärken men som lämnade kvar en mycket sliten mamma. Jag har lite dåligt samvete för jag hade lovat Alma ugnspannkaka men jag orkade inte laga mat så det blev te och smörgås! Jag får kompensera henne imorgon och hon var absolut inte missnöjd eftersom jag hade med gott bröd hem som blev över från konferensen.

Nu tänker fru Starborg gå till sängs eftersom jag är minst sagt SLITEN!

Avslutar med en bild som jag fick mms:ad till mig idag.

Vilde Vide har visst hitta mammas mascara. Kanske en framtid som make up-artist?! Ni ser vad som händer om man lämnar honom utan uppsikt några minuter!

Tillbaka igen!

Efter 5 dagars ompyssling hos mor och far är vi nu hemma igen, Vide och jag. Vi har haft en bra vecka med promenader, pulkaåkning och korv- och marshmallowsgrillning. Jag har ägnat mig åt rättning av nationella proven och min alldeles nya hobby (OBS! TANTVARNING!), nämligen virkning! Jag har liksom blivit lite beroende kan man nog säga. Det som har blivit lidande är framförallt pluggandet som just nu ligger som ett svart moln över fru Starborg. Orken att ta tag i saker tryter lite för tillfället. Nu är det nämligen Vides tur att vara sjuk. Han insjuknade hos mamma och pappa i torsdags och har sen dess haft nästan 40 graders feber. Han är extremt mammig och vill ha mig tillgänglig hela tiden (inklusive nätterna). Mellan febertopparna är han piggare men han har massor slem som sitter i bröstet och har även kräkts några gånger. Idag verkar han dock mycket piggare!

Veckan har gått väldigt fort! Att ha sportlov är ju en av de goda tingen som mitt yrke för med sig. Jag hade dock många planer om vad jag skulle hinna under detta lov men de planerna har gått om intet. Jag har kanske gjort en fjärdedel av det jag tänkt!

 Imorgon fyller David år och när jag skummat igenom mailen såg jag att jag faktiskt har ett möte med föräldrarådet på Vides dagis imorgon. Det plus att jag har ett jobbrelaterat möte under eftermiddagen. Hur ska jag kunna svänga ihop en god måltid och en tårta till min man? Kanske måste försöka börja nu så han får en ok födelsedag. Han förtjänar ju det bästa men jag får försöka kompensera honom senare under veckan.

Nu ska jag strax strukturera upp resten av dagen. Plugga, baka och städa står på schemat. Som belöning blir det gos och mys med mina båda prinsar! Har ju längtat massor efter min älskling efter 5 dagar utan honom!

Sist men inte minst; Några bilder på mina virkade alster!

Prinsessbakelse och dammsugare

En liten mus som ännu inte fått ögon (ska fixa det)

Tjiing!